Bloggpost # 1: Inledning

Jag är svartvit i en grå värld. Jag tror att det som är sant är sant, och det som är falskt är falskt. Jag kraschar in i vår postmoderna västvärld. Jag står utanför den nyvänsterdiskurs som gäller i Västerlandet i allmänhet, och i mitt födelseland Sverige i synnerhet.

Nu vet ni vad jag är emot: jag är emot postmodernism, relativism och nyvänsterdiskursen. Och jag hade många gånger önskat att jag kunde hålla käft. Men det går inte. Jag är inte skapt för att tiga.

Så vad är jag för då? Först och främst är jag för evangeliet om Jesus Kristus. Jag tror på Jesus som världens frälsare. Det är det allra viktigaste för mig, och det är viktigt för mig att det finns kyrkor och samfund som predikar Guds ord, och inte bara människors läror. Apologetik har blivit mer och mer viktigt för mig det senaste året.

Vidare så är jag politiskt sett konservatist. Jag är anhängare av det som jag uppfattar som traditionella judeokristna värderingar, och jag är anhängare av begränsad statsmakt, institutionell konkurrens, sekulär (men ej sekularistisk!) stat, av ekonomisk frihet och av yttrandefrihet. Jag lutar ibland åt att jag är för medborgarlön som alternativ till välfärdsstaten. Jag har inte riktigt bestämt mig i den frågan.

För mig är det tydligt att vi som människor inte kan skapa det perfekta samhället. Jag tror alltså inte på några utopier. Det är bara Gud som kan skapa ett perfekt samhälle.

Det var inledningen till denna blogg.